Hittar din position
Snart klart
Laddar recensioner
Snart klart
Allt om Stockholm
Din bästa Stockholmsguide
ANNONS

Liv, död och polisinsatser – hon skriver stans klubbhistoria

Anna Gavanas har skrivit om dansmusikscenens historia.
Dansmusiken har haft tufft att accepteras. Det blir diskotek och rejvhysteri i Anna Gavanas nya bok.

Från diskomusik på fritidsgårdar till förgiftade debatter om ravekulturen. Elektronisk dansmusik har inte alltid haft en lika självklar plats i Stockholm som det har i dag.
– Bara under de senaste 30 åren har det hänt jättemycket, säger Anna Gavanas.

ANNONS
Fakta

Klubbar som format Stockholm

Anna Gavanas listar betydelsefulla och klassiska klubbar

  1. Alexandra’s Grundades 1968 av Alexandra och Noel Charles på Strand hotell och flyttade senare till Biblioteksgatan, Döbelnsgatan och Birger Jarlsgatan. Brukar räknas som Sveriges första moderna nattklubb. 

  2. Big Brother Startades av Sydney Onayemi 1972 på Körsbärsvägen och låg sen på Grev Turegatan.
  3. After Dark 1976 startade Christer Lindarw och hans gäng den banbrytande gayklubben med dragshower som drog mixad publik och där man spelade diskomusik.
  4. Baby Startades 1987 i en källare på St Eriksterrassen av Mats Lundstedt  och Moa Li Lemhagen, som inspirerats av Londons klubbscen. Där spelades en blandning av house, hip hop och hitmusik.
  5. Bat Club på Ritz på Medborgarplatsen var Stockholms första renodlade houseklubb, med Chicago house och Acid house, och startades av René Hedemyr och Swemix-gänget 1988.
  6. Monday Bar Grundades av Johnny Boy och Staffar Riedelberg 1992 och har bokat tunga akter inom house, techno och trance samt ordnat Östersjökryssningar fram till idag
  7. Age of Love Den första festen i mars 1993 i Lumaområdet i Hammarby sjöstad var en milstolpe som samlade rejvare och arrangörer från hela landet i stor skala. Arrangerades av bland andra Daniel Alpha, Damien Eie och Eric Shield.
  8. Docklands öppnade I September 1995 i Finnboda varv i Nacka. Samlade tusentals besökare och bokade stora internationella akter med ambitiöst ljud, ljus och dekor. Arrangerades av  ett stort kollektiv med bland andra Anders Varveus, Mats Hinze, Jessica Linder, Eric Shield och Camilla Caam Rehnstrand. 
Källa: Anna Gavanas

Att gå på houseklubb i dagens Stockholm kan ses som en självklarhet. Men så har det inte alltid varit. 

Socialantropologen, dj:n och författaren Anna Gavanas har sökt upp pionjärerna och miljöerna som formade den dansmusikkultur vi har i dag, för sin kommande bok ”Från Diskofeber till Rejvhysteri i den svenska dansmusikhistorien”.

– Platserna, personerna, dansgolven och musiken – det har skapats oerhört starka kollektiva minnen kring dem, säger hon.

Fredag 14 februari blir det releasefest för boken på Brooklyn Bar. Kvällen blir en tidsresa genom klubblivets historia. Det blir panelsamtal med klubbpionjärer, och klassiska dj:s som står för musiken.

Gammalt diskotek.

Det var inte självklart att alla diskotek hade alkoholtillstånd på 60-talet. Många av dansgolven hittade man då i Gamla stan. Foto: Ziat Abdellah.

Kamp mot polisen

Den elektroniska dansmusiken och kulturen kring den bemöttes först med kritik och motstånd från medier och myndigheter i Sverige, menar Anna Gavanas. På 70-talet sågs diskon som amerikansk kommersiell musik som inte hade något att göra i ett Sverige dominerat av vänsterorienterad kulturpolitik.

Det startades till och med en brottsofferjour för personer som blivit utsatta för övergrepp i samband med polisrazzior.

Anna Gavanas, författare

Under 90-talet rådde politiskt konsensus kring nolltolerans och Polisen startade ravekommissionen för att få bukt med vad man såg som farliga, drogfyllda fester. Klubben Docklands i Nacka blev något av ett slagfält mellan polis och rejvare.

– Det startades till och med en brottsofferjour för personer som blivit utsatta för övergrepp i samband med polisrazzior, säger hon.

– Man kunde inte heller ha en nyanserad dialog och lyssna på rejvdeltagare utan att målas upp som drogliberal. Debatten om rejvkulturen var oerhört polariserad under den tiden.

Rejvkulturen sågs som farlig.

Rejvare var ofta i polisens blickfång under 90-talet. Folk tvingades klä av sig i snön i sökandet efter droger. Foto: Mikael Öberg.

Liv och död

Men mitt i kampen bildades även vänskaper, kollektiv och band för resten av livet.

Anna Gavanas inleder boken med att ställa frågor kring 1970-talets diskogeneration och vad som skulle hända med staden när ”Stockholms storebror”, diskoteks-legendaren Sydney Onayemi, dog.

– Under 1970- och 80-talen så förändrade Sydney Stockholms nattliv för all framtid med sina diskotek, som Big Brother, 1984 och Confetti. Han fick ta många strider och hans diskotek påverkade många människor.

Discohistoria. Inger Flyckt och Claes Hedberg med Felipe Rose från Village People.

Diskomusiken tog över 70-talet. Här syns Inger Flyckt på Fasching och Claes Hedberg med Felipe Rose från Village People. Foto: Hans Seiden, Claes Hedberg.

Dansgolven har accepterats

Disko övergick till house under andra halvan av 1980-talet men det dröjde ända till slutet av 00-talet innan man kunde anordna techno- och houseklubbar i Stockholm utan att behöva blanda upp med trallvänliga melodier eller maskera det som något annat, menar Anna Gavanas.

– I dag är den elektroniska dansmusiken och kulturen accepterad och mainstream i Sverige. Det finns fler klubbar än någonsin.

Vilka effekter har uppstått av att det finns så många fler klubbar i dag?

– Det är mer nischat i dag. Förut var man tvungen att spela olika typer av musik för att tillfredsställa alla. I dag är det nästan som att man inte får gå utanför den genre som klubben är känd för att spela.

Stockholm, Sverige