Största Marie-Louise Ekmanutställningen någonsin på Moderna
Väntsal från 1971.
Väntsal från 1971.
Striptease från 1973, en dam byter skepnad och flyr sin kos.
Striptease från 1973, en dam byter skepnad och flyr sin kos.
Samma striptease fast 40 år senare med hjälp av barnbarnen.
Samma striptease fast 40 år senare med hjälp av barnbarnen.

Stor Marie-Louise Ekmanutställning på Moderna

Utställning 

Från serietidningar till surrealism. Marie-Louise Ekmans konst visar en helt egen värld, en plats där damer kräks, förvandlas till fåglar och där Kajsa Anka plötsligt kan få en snopp i ansiktet. Nu kan alla kliva in i den världen på Moderna museet.

ANNONS

Det är varmt utanför Moderna museet i den lä som uppstår precis utanför huvudingången. Trots att klockan inte ens slagit tio är det varmt som på en grekisk ö. Den förväntansfulla folksamlingen utanför står dock ut. De är på väg in på museet för att se förhandsvisningen av den stora utställningen med Marie Louise Ekman. 350 verk från ett halvt decennium visas här från och med 17 juni. 

Mest bildkonst

Men går det att samla allt Ekman gjort: filmerna, hennes teateruppsättningar, dekorer till bland annat Cullbergballetten och kostymer? 

– Det är såklart svårt. Och vi har framförallt lyft fram måleriet, säger utställningens curator Jo Widoff.

Guide till Marie Louise Ekman

Marie-Louise Ekman är en svensk konstnär från Stockholm som även filmskapare även är professor på Kungl. Konsthögskolan och före detta chef på Dramaten.

I Modernas utställning har man delat upp karriären i några olika delar, lite förenklat.

  • Serier. Hennes bildkonst är väldigt påverkad av serietidningar som exempelvis Fantomen. Konst är till för folket, inte borgarklassen och ska produceras därefter.
  • Hemma hos en dam. Ekman, som på den tiden hette Bergenstråhle De Geer målar en kvinna som är fast i verkligheten och utelämnad till sina fantasier om frigörelse och sex utan att kunna göra något åt det. Seriestilen blandas med surrealism – från en rumpas hål kan det komma en brakskit, men samma hål kan också vara porten till något annat.
  • Dialogen med andra konstnärer. Ekmans egna figurer och kända serier målas in i kända verk av bland andra Salvador Dali.
  • Filmerna. Ekmans filmer har samma bildspråk som tavlorna, och samma förkärlek för den förhöjda och absurda verklighet vi tvingar oss själva att tolka som normal.
  • Efter ett långt uppehåll som bildkonstnär, i och med att hon var chef för Dramaten, började hon måla igen 2014 och är fortfarande aktiv.

Utställningen på Moderna är den största med henne någonsin och pågår till och med september.

En blond dam

Förutom att konstnärens bildspråk på många sätt varit konstant hela hennes karriär, vilket gör att inget egentligen känns daterat utan väldigt samtida jämfört med mycket annat som slog igenom i slutet på sextiotalet. Och det finns en annan röd tråd i konstnärskapet: En blond dam, karaktären som följt med i princip hela Ekmans karriär.

 Hemma hos en dam från 1973.

Hemma hos en dam från 1973.

Först föreställde den henne själv, sen hennes egen mamma som blir extra tydligt i bildsviten Hemma hos en dam där en kvinna, fångad i sin lägenhet, drömmer om att få leva ut sina begär. (Samma dam förvandlas till sist till en fågel och flyger i väg i en av Ekmans mest berömda tavlor Striptease från 1973.)

– Nu på sistone är det återigen Marie Louise som är den blonda damen, berättar utställningens curator Jo Widoff. 

Serietidningar och Picasso

I den stora utställningen, både till ytan och med tanke på hur många verk som faktiskt är med (kanske för många för att riktigt kunna ta in allt) finns såklart Ekmans 80-talstavlor där hon ritat in sina egna idéer i konsthistorien och låter sina egna figurer visas i samma rum som bland annat Picasso och Olle Bærtling.

– Jag kan inte tänka mig två konstnärer som egentligen befinner sig längre ifrån varandra vilket också gör det hela extra roligt och intressant, säger Jo Widoff och syftar bland annat på den sistnämndes nonfigurativa stil i jämförelse med Ekmans stora intresse för bland annat seriefigurer.

Tre Picassodams-monument och en Olle Baertling-tavla 1980.

Tre Picassodams-monument och en Olle Baertling-tavla
1980.

Barnbarnen som musa

På sistone har hon istället för att gå i dialog med gamla mästare återgått till sina egna tavlor istället (något som finns skildrat i dokumentären Marie-Louise Ekmans utflykter). Hon målar helt enkelt om sina gamla verk med nya ögon och med stor hjälp och inspiration av sina barnbarn. Och på tal om barn: I bakgrunden tränger ett ljud igenom från ett annat av utställningens rum. Det är filmen Barnförbjudet från 1979 som tvärtemot vad titeln antyder är en barnfilm, om än otroligt absurd då den visar den sinnessjuka vuxenvärlden ur barnets perspektiv. Bara den är värt inträdet på 150 spänn.

Allt om Stockholm AB ansvarar inte för kommentarerna nedan, den som skriver en kommentar är själv ansvarig för sin kommentar.
Våra bästa helgtips direkt 
i mejlen – varje fredag!

Fler liknande artiklar

Planket har runt 120 utställare och lockade i fjol 3000 besökare, enligt arrangören
Kultur

Här är Planket där alla får ställa ut

Utställning

Gratistips för konstsugna i augusti

Utställning

Kostymer är också konst

Elina Brotherus, Large de vue, visas på Mindepartementet
Utställning

Triss i fotoutställningar på Skeppsholmen

Glaskonst, The After Party
Kultur

Galleri Glas – stans nya arena för konstglas

Kultur

Fifa 2000 och tennis på Taverna Brillo