Nu öppnar kvinnohistoriskt museum i Stockholm

Kvinnosakskämpar, prostituerade och lesbiska grupper på 1940-talet. Nu öppnar Stockholms nyaste museum – med fokus på kvinnornas historia i stan.
– Deras berättelser saknas, säger Lina Thomsgård, museichef.
– Vi vill lyfta fram halva mänsklighetens historia. Göra något som är berikande, lärorikt och roligt för Stockholmarna. Ge nya perspektiv, säger Lina Thomsgård, chef för det nya museet.
Lina Thomsgård vill lyfta fram kvinnors berättelser. Foto: Lisa Bonnichsen
Öppnar i mars
Vi träffar henne på Hökens gata nära Slussen, i en lokal där museet kommer att invigas mellan 1-31 mars.
Lokalen här är inte permanent, utan tanken är att museet turnera runt i staden. Ofta i samverkan med redan befintliga museer, klubbar, teatrar, konsthallar och andra organistationer.
– Vi vill vara där folk är. Och försöka nå ut till dem som kanske inte vanligtvis besöker museer, säger Lina Thomsgård.
Vill vara innovativt
Museet vill tänka nytt, så en stor del av innehållet ska besökarna kunna ta del av digitalt. Som till exempel berättelser i ljudformat som täcker allt från potatisupproret på Söder till kvinnoseparatisternas möten på NK-kaféet och Katarina Taikons gärningar i stan.
Lina Thomsgård framför Petra Bauers verk ”Kvinnor i Kamp”, affischer från olika kvinnoinitiativ. Foto: Lisa Bonnichsen
Museet är partipolitiskt obundet. Lina Thomsgård hoppas att besökarna får nya perspektiv.
– Som till exempel hur rutavdraget hör i hop med hembiträden som sov på stampade jordgolv. Att allt hänger ihop. Kvinnofrågor har ofta fått stå utan kontext, som om de inte är en del av den allmänna historien.
Det finns en risk att vi inte kommer ha med Metoo i historieböckerna
Lina Thomsgård
Livrädd över hur det ser ut
Lina Thomsgård är kanske mest känd för allmänheten genom sitt deltagande i På Spåret och som programledare för Kobra. Hon var även med och grundade Rättviseförmedlingen och gav för två år sedan ut boken ”En annan historia” som just fokuserar på kvinnors berättelser.
– Idén till boken kom när jag såg en granskning som visade att andelen kvinnor i historieböckerna minskar i kapitlen om 1900-talet, trots att vi lever allt mer jämställt. Det finns en risk att vi inte kommer ha med Metoo i historieböckerna om det fortsätter så här, säger hon.
Bevara historien
En viktig anledning till att det behövs ett kvinnohistoriskt museum. För att bevara, arkivera och spara kvinnorörelsernas historia till eftervärlden.
– Det är ett ofantligt jobb, och svårt. Men jag tror att nyckeln är kunskap. Ju mer vi kan ta del av olika erfarenheter desto mer kan vi förändra.