Hittar din position
Snart klart
Laddar recensioner
Snart klart
Din bästa Stockholmsguide

SKB – en solidarisk idé firar 100 år

1920-tal. Barn spelar krocket på innergården till kvarteret Motorn, SKB:s allra första kvarter.
1920-tal. Barn spelar krocket på innergården till kvarteret Motorn, SKB:s allra första kvarter.
Inflyttning i SKB:s nygbyggda hus i kvarteret Stångkusken på Artillerigatan den 1 oktober 1951.
Inflyttning i SKB:s nygbyggda hus i kvarteret Stångkusken på Artillerigatan den 1 oktober 1951.
SKB:s kvarter Sigbardiorden i Bredäng på 1960-talet.
SKB:s kvarter Sigbardiorden i Bredäng på 1960-talet.
Barn till några av SKB:s tidigaste medlemmar på innergården i kvarteret Motorn, SKB:s allra första kvarter som stod inflyttningsklart 1917. Bilden är från slutet av 1920-talet.
Barn till några av SKB:s tidigaste medlemmar på innergården i kvarteret Motorn, SKB:s allra första kvarter som stod inflyttningsklart 1917. Bilden är från slutet av 1920-talet.
1946 slog fastighetsborgarrådet Set Persson larm och denna affisch spreds på järnvägsstationer.
1946 slog fastighetsborgarrådet Set Persson larm och denna affisch spreds på järnvägsstationer.

1916 var bostadsbristen skriande precis som i dag. Då föddes idén att skapa ett bättre boende tillsammans – utan spekulation.

Stor inflyttning och svår bostadsbrist är ingen ny grej i Stockholm. I mitten av 1910-talet bodde över hälften av alla familjer i ett rum och kök eller mindre.

Ett gäng eldsjälar – snickare, järnarbetare, typografer och kontorsbiträden – såg behovet av att skapa ett icke-spekulativt kooperativt alternativ som inte byggde på enskilt utan gemensamt ägande av lägenheterna, och startade SKB den 21 juni 1916.

Redan i augusti började föreningen bygga sitt första bostadskvarter och åtta månader senare kunde de första medlemmarna flytta in i kvarteret Motorn i Västmannagatans norra ände.

Några år senare byggdes Bälgen alldeles intill – även det ett stor-gårdskvarter med bilfri lummig innergård. Här flyttade Britt Eriksson, då 1 år gammal, in i en tvårummare med sina föräldrar 1934. När vi träffar henne på gården har hon inte varit där på 35 år.

– Det känns lite lustigt, säger hon medan hon ser sig om. Här slog jag ut framtänderna på piskställningen. Och här stod soptunnor där stora råttor satt på locken. Jag var jätterädd för att slänga sopor.

Britt berättar att hon var nyckelbarn, båda föräldrarna jobbade mycket, och att det alltid fanns andra barn att leka med på gården.

– Här bodde en dam som vi spelade hartsfiol för. Vi kallade henne för makaronitanten för hon ställde ofta ut en kastrull med makaronipudding i trapphuset. Portvakten farbror Falk, en liten och arg man, jagade oss ungar när vi inte skötte oss. Där bodde Sten, där Berit, där Siv, och där Bengt. Undrar var de är nu allihop.

Under kriget utvidgades barnens lekområde, minns Britt.

– All bensin gick till bussar och militär så det fanns inga bilar. Vi spelade ränna och brännboll på gatorna.

De åren var det även ont om varmvatten och man fick bada i en gemensam förstuga var tionde dag.

– Det var inte så kul efter somliga. Och det var svidande kallt på toaletten. Det är därför jag älskar min toalett nu, den har värme i golvet.

I dag bor Britt i SKB-kvarteret Mjärden i norra Hammarbyhamnen. Det hade hon aldrig gissat när hon var liten och växte upp i Vasastan.

– Jag åkte aldrig till Söder då. Jag vågade inte. Det fanns ruskiga gäng. Men nu stortrivs jag på Söder.

Britt har inte bara bott i SKB under stora delar av livet utan även jobbat på SKB:s kontor i 27 år.

– De sista åren jobbade jag på uthyrningen. Det var roligt för man fick hela tiden träffa folk som var glada – de hade ju fått en lägenhet.

Att få en attraktiv lägenhet i SKB:s äldre bestånd i innerstan är emellertid svårt nu för tiden. Det krävs mycket lång kötid, över 30 år.

SKB har hela tiden byggt i en ganska jämn takt, nästan 100 nya lägen–heter om året i snitt, och har nu nära 8 000 lägenheter. Problemet är att antalet medlemmar har ökat ännu snabbare – från 10 000 i mitten av 1970-talet till dagens 86 000.

Inte lätt för SKB att göra något åt, kan tyckas. Ändå får SKB ibland kritik och köande medlemmar uttrycker att det känns hopplöst. Eva Nordström, SKB:s vd sedan ett och ett halvt år, håller inte med.

– Nyproduktion och lägenheter längre från stan kan ha väldigt korta kötider, men visst är det långa kötider för innerstan. Det är ett generellt samhällsproblem som SKB plågas av liksom alla andra. Vi kan inte trolla med knäna. Enda lösningen är att fortsätta att bygga nytt, säger hon.

Och det gör SKB. Från att tidigare ha byggt cirka 100 lägenheter om året är målet att bygga 1 000 under de närmaste fem åren.

– Vi har pengar och personal. Utmaningen är att få markanvisningar. Om en kommun säljer mark till högstbjudande är vi chanslösa mot bostadsrätter. Det gäller att kommunen inser att även hyresrätter behövs.

Även när man har fått markanvisning kan det ta tid innan bygget kan påbörjas, förklarar Eva Nordström.

– Det är detaljplan, samråd, överklaganden. Så måste det vara, men allt tar frustrerande lång tid. Det vi bygger i dag är sådant vi fick markanvisning till för fem till tio år sedan.

Trots att kötiderna är långa för de mest attraktiva lägenheterna – och knappast lär bli kortare då omkring hälften av SKB:s medlemmar är under 25 år – tänker Britt Eriksson se till att hennes nionde barnbarnsbarn som just nu är på väg blir medlem på stubben.

– Det är synd att kötiden har växt så, men jag tror ändå på idén. Mina två barn, sju barnbarn och de åtta barnbarnsbarn jag redan har är medlemmar och flera av dem bor i SKB precis som jag.

Fakta

Det allra första huset stod klart 1917

Stockholms Kooperativa Bostadsförening, SKB, grundades den 21 juni 1916 och det första huset, Motorn i Vasastan, stod färdigt 1917.

Idén är att medlemmar hyr bostäder av föreningen som äger bostäderna. Den som flyttar in i en lägenhet betalar en insats, som betalas tillbaka när lägenheten lämnas.

Under åren har SKB byggt uppemot 100 lägenheter per år i snitt och i relativt jämn takt. SKB har aldrig sålt något hus.

I dag har SKB nästan 8 000 lägenheter och cirka 86 000 medlemmar.

Genomsnittlig kötid för en lägenhet är 31 år. Den kan vara betydligt kortare i ytterområden och framför allt i nyproduktion där både hyra och insats är markant högre än i det gamla beståndet.

Under 2015 bytte 984 lägenheter hyresmedlem, varav 492 gick till köande icke redan boende medlemmar. 55 lägenheter byttes internt och 23 byttes externt (något som SKB på grund av ­hyreslagen inte kan förhindra så länge bytet i sig är okej).